Det Är Tråkigt Att Blogga

Det är kul att bada.

Tuck That Ice In

De som uppskattar sydstatshiphop (amerikanska sydstaterna givetvis) känner med största sannolikhet till Ozone Magazine. Förra året skrev en av krönikörerna om tumregeln för när man får hålla upp sina smycken i bild eller inte. Om ditt hänge är mindre än din knutna näve så föreslås att du följer Trick Daddys råd och tuck that ice in (eftersom you aint even iced out). Den här mannen gör alla stolta.

[bild]

HerreG*d Bestäm Er!

Förvirrad och färgklyschig seperatism. Vad vill ni?

Det är jättejobbigt att byta gata hela tiden...

Till MidSommar Ska Det Vara Sprit

Idag ska jag till Systemet, jag är ganska ofta där. Jag ska göra ärenden. Varje gång jag är där så känner jag en lust att förklara att jag minsann inte tänker dricka den där spriten själv, att den är till nån annan. Till några artister som behöver sin fix för att hålla sig trevliga och dämpa nervositeten, till nån när och kär som bett mig om den tjänsten, till vem som helst utan till mig själv. Rött vin ska jag köpa idag. Annars är det oftast sprit som har varit dealen, backstage-sprit en masse. Några danska vänner har alltid en flaska rom på sin rider. Min rider skulle se ut så här:

1 liter sojamjölk

1 liter äppeljuice med citronskivor i (det är det nya bästa)

Fungerande pickups & nålar!

Sen hade jag varit nöjd. Sojamjölken är för energi och för att man blir konstig i magen av att dricka massa vatten/läsk en hel kväll.

Åt Öster (Minus Thailand & fd Soviet)

Honom tror jag mig ha känt en gång, long time ago. För länge sen för att minnas exakt, men rörelsen i skriften är familjär. Han bodde i sina föräldrars källare på den tiden, vi gick fortfarande på gymnasiet. Det var ett fint hus.

Maskrosor ser plötsligt charmiga ut när de växer inne i en stad, då är det maskrosbarn och Naturens kamp mot Kulturen som associeras. Man kan förvälla maskrosblad och använda på samma sätt som spenat eller nässlor. Dock är de lite mer syrliga så de passar bäst i bröd. Jag skulle inte plocka maskrosor inne i stan om jag var du, även om föroreningarna gör att de växer bra.

Vid Brooklyn Bridge, NYC, sprang jag över några vägar (på Manhattan-sidan) för att kunna komma upp på bron. Det var inte jag som ville springa över vägarna, det kändes ganska obehagligt att försöka time:a tomrummen mellan de snabbt förbisusande bilarna. Där, på en gräsplätt mitt i vägvirrvarret, stod ett träd som var dekorerat med kristna symboler. Jag tolkade det som ett altare för hemlösa eller en minnesplats över någon som dött där. Varför ska man annars sätta upp en tavla av Jes*s på ett smäckert litet träd? Igår lärde jag mig att de finns de som ser Jes*s-bilder i träd, ungefär som att se M*donnan i frukostflingorna. Jean D'Arc och Augustino är historiskt känd personer som sett/trott sig se G*d.

Vi reflekterar oss själva i det vi gör. Är vi vad vi tänker eller hur vi handlar?

Alla älskar att älska Berlin. Berlin är ok, har inte varit där på många år men det är nice. Det är säkert med Berlin, där bor alla andra som man innan bott granne med här. Men det är lixom större. Folkförflyttningar sker genom historien i stora rörelser. Förr sa min väninnas bror att det som var så bra med att bo i Tyskland var att man direkt höjdes några snäpp på snygghets-skalan. Är man en 5:a i Sverige så blir man en 8:a i Tyskland. Han bodde f.ö. i Berlin. Det fanns många klubbar där runt 2000, klubbar och stora gamla lägenheter och ockuperade hus. Jag var fascinerad. I Tyskland brände man snutbilar, det hade jag sett på hemmafilmer. I Tyskland var allt lite mer än hemma. Jag sålde min I Hjärta Berlin-tygpåse igår.

Infångade stora djur gör att vi känner oss oövervinnerliga, det måste vara det. Som i Jurassic Park. Makt, makt över stora metallmonster.

En Dator I Knät

Processer är ibland så infångande. Jag brukar fastna framför skärmen när jag defragmenterar och när jag tar ner filer. Det är svårt att slita blicken, som en tävling mot klockan känns det: snabbare kan du, vi ska vinna det här!

[bild]

Konsten Att Psyka Varandra I LAN-Spel

Kanske borde vi alla leva våra liv mer online? Det skulle ge mindre fysiskt avfall.

Efter Giget På Babel & Buju-Konserten På KB

I onsdaxx natt när jag svängde in på min gata med cykeln luktade det sprayfärg. Jag älskar den doften. Det är som att en del tycker bensin luktar gott. Lösningsmedel gillar jag också, det hör ihop med min bakgrund i oljemåleri. Min ena målerilärare, en isländska med fantastiska kindben, blev av med luktsinnet ett år när hon målade i samma rum som hon bodde. Ingen mat smakade något under den tiden, lukt och smak är så nära sammankopplat. På senaste nyårsafton, som firades hos T (och borta på industriområdets glassigaste takterass), träffade jag för första gången någon som är allergisk mot starka lösningsmedel. Hursom, i torsdaxx såg jag vad som orsakat sprayfärgsdoften. Någon som aldrig hann klart, det finns en charm i det.

Nu Blir'E Loppis

Kl 11-15, Listerg 1, Malmö.

Det Är Konst Om Jag Säger Så

Jag Tror Jag Såg Jonas Wiehager Vid Triangeln

Look at this fuckin hipster säger jag bara, det här skulle kunna lansera expensive gear-pappastilen. Du gillar Wiehager för att du köpt hans Hit&Run-tischa (Run DMC-remake) på T-shirt store eller för att du sett hans kampanj för Absolut (det där spritmärket med den överdrivna självhypen). Jag gillar honom för att han uppenbarligen är sjukt lätt att blanda ihop med en random malmöit i trettiofemårsåldern som är på väg hem en helt vanlig torsdag.

bild #2]

Sent Omsider (Vem Målar En Cykel Med VäggFärg???)

I fem år ungefär har jag haft den här cykeln. Varje vår har den gjort mig lika ledsen och frågan har återigen uppkommit: vem målar en cykel med väggfärg? Sen i onsdags kväll har jag påbörjat återskapandet av den juste cykel den en gång varit. Orange var den, med vita detaljer. För tillfället vet jag inte hur den ska se ut. Kanske bara klarlackad så alla olika färglager syns, med finlackade stänkskärmar & andra detaljer för kontrasten. Hallonröd är annars en fin nyans att spraya hela ramen i. Sen vill jag ha så klart ha många backspeglar á la Quadrophenia. We are the mods we are the mods we are we are we are the mods!

Urbana Sägner

Den här historien har du kanske redan hört, den figurerar just nu i olika varianter. Det här är som jag hörde den första gången:

Det är en kille, vi kan kalla honom K, som plötsligt får ett samtal från sin polare, L. Polaren låter helt förstörd och mummel-skriker något om ett troll. L verkar helt trippad på nåt så K tar inte så mycket notis om just troll-historien men inser att han borde ta hand om sin polare. "Jag kan inte gå nånstans", väser L, "jag måste vakta trollet. Jag har vaktat det i tre dar nu, jag har låst in det i mitt badrum". "Ok, det verkar som en extremt dålig tripp", tänker K och beger sig hem till L. Väl där så är det verkligen någon inne i badrummet, det bankar och låter. "Shit", tänker K, "vad fan är det här?" Efter viss övertalning, och löften om att beväpna sig med påkar, får K L att öppna badrumsdörren. Ut springer någon som kastar sig genom den öppna ytterdörren och försvinner ur synhåll. De hör hur han springer ner i trapphuset och ut genom ytterdörren. Efter att ha sansat sig får K tillslut ut hela historien ur L. Han hade hittat trollet på gatan för tre dagar sedan. Det var mörkt, L var trippad och bestämde sig för att tillfångata trollet. Sedan dess hade han hållit trollet fången på sin toalett. Problemet var, som de båda nu insåg, att det inte var ett troll han fångat. Han hade fångat in en dvärg.

Historien har redan utspelat sig i både GBG och STHLM och en annan historia om en kortvuxen man har även den figurerat. Antingen är det hela en rörelse eller så är de inte sanna. You be the judge. För andra historier där kortvuxna figurerar så läs Pär Lagerqvists bok Dvärgen eller se The Station Agent, nyanserar bilden av att avvikande längde skulle vara lika med nån som vill roa oss andra. Jag rekommenderar även allt med Geto Boys (Bushwick Bill är både kortvuxen och en av rapvärldens bästa lyriker).

[bild]

Pappa, Mamma, Syskon, Far- och MorFöräldrar, Fastrar, Mostrar, Sysslingar & Bryllingar

De flesta av mina tankar kretsar just nu kring det som slarvigt kallas öde. Vad är jag i helheten. Vad är det som definerar mig. Jag lär mig så mycket om mig själv av att prata med E, för vi är så lika att en analys av den andres beteende direkt kan appliceras på en själv. Det är oväntat skönt att inte vara helt unik, att ha band till andra.

BeroendeFramkallade

Patience (pā-shəns) is the state of endurance under difficult circumstances, which can mean persevering in the face of delay or provocation without becoming annoyed or upset; or exhibiting forbearance when under strain, especially when faced with longer-term difficulties. It is also used to refer to the character trait of being steadfast

http://en.wikipedia.org/wiki/Patience

[bild]

Vad Jag.

Det blir inte bättre än man gör sig. Sägs det. Det finns också en viss gräns på vad en enda människa kan förändra. Sägs det.

Essensen Av Något UndFlyende (Från I Onsdaxx)

Tidigare idag blev jag ställd inför en situation som inte alls var som förväntat. Inget hade lovats, men ett samförstånd hade uppkommit. Jag gick med på den andra partens förslag just på grund utav detta samförstånd. Eftersom det hela utspelade sig i en högskolemiljö, med en lärare som andra part, fanns flera psykologiska mekanismer att betänka. En sådan är beroendesituationen (elev-lärare), en annan är vikten av att vinna kollegornas samtycke och som en tredje mekanism kan påtalas studentens vajande mellan självständigt tänkande och att följa råd/uppmaningar från den som styr över betygssättningen. Jag gjorde, kortfattat, vissa felbedömningar idag. Hela incidenten fick dock en oväntad sidoeffekt.

Efter att ha gått igenom de vanliga stadierna av förvirring, frustration, besvikelse, ilska och sorg landade jag i en osäkerhet med känslospröt åt alla håll. Genom kommunikation med en rad olika personer arbetade jag mig igenom de olika stadierna snabbt, men osäkerhet är djäfvulen. Den kan inte botas med logik, men faller till föga för intensiv tilltro och kärlek. Jag fick dem båda i hemleverans. Bästa av allt; jag fick food for thought och en ny tråd för att hitta det jag alltid letar efter. Det som jag bara känner men inte kan se.

I HemmaTama Områden

Herbatricity

Som sett på min gata.

Samtidigt I Malmö-Pontus Kompis Cykel

Det hade blivit ännu bättre om det hade stått SERVANT på Pontus cykel. Men nu gjorde det inte det.

Damer Damer, Är det Här Det Bästa Vi Kan?

I en artikel läste jag att attraktion till kvinnans höfter och rumpa är biologiskt betingad (tecken på att kvinnan enkelt kan föda stora barn) medan attraktionen till bröst är socialt betingad. Eftersom jag inte minns var, Sydsvenskan tror jag, eller vem som skrev artikeln så har den ringa vetenskapligt värde här. Hursom blir jag matt av hur det ter sig när kvinnobröst exponeras, finns det inget mellanting mellan härliga härliga tanter och utviknings-sillisar? Bara bröst var nätverkets namn som försökte få det till nåt normalt att bada topless i badhallar. Jag behöver inte ens lägga till för kvinnor i den meningen för topless-konceptet appliceras aldrig på män. Efter att ha sett den här bilden blir jag dock tvungen att hålla med skinsen; det är aldrig okey att vara en hippie. Var halvnakna om ni vill men varför måste ni blanda in kroppsfärg och ramar? Jag upprepar: RAMAR? Å g*d, jag är så borgerlig.

[bild]

Titta På Hon I Fula Tröjan

Mitt ex sa till mig att det är fel på mig, men inte på det sättet jag själv tror. Du har potential men du är inte riktigt där, sa han sen. Först sa han att han lackade på mig när jag gnäller på mitt utseende, skaffa dig en personlighet istället. I all välmening, och jag behövde verkligen höra det för jag var så inne på min egen självömkan-tripp. Jag ringde med ett ärende, för att be om en tjänst, men jag ville sjukt gärna få sympatier för mina påhittade problem. Så lagom tragiskt. Så lagom mensigt, bokstavligen talat. Mens är bara kul för att man inser att allt funkar som det ska och att man har genomgått puberteten och att man, antagligen, inte är gravid. Annars är det en hormon-konkokt som jag gärna skulle slippa. Men inte ens det får jag sympatier för, jag drabbas nämligen bara av det negativa kring mens ungefär var fjärde gång jag får den. Resten av tiden är det hunky dory (och om det inte vore för att det blöder ur mig så hade jag inte märkt av den).

Det vore kanske enklare om jag inte satt ensam hemma och låtsades att jag ska få nåt pluggat. Det vore kanske lättare om jag inte var snorig och trött och har tvätt-tid i morgon bitti. Jag ska göra lite till på den där soffan jag tyckte var en bra idé att klä om. Självklart är jag felfuntad och klär om från grunden, som en tapetserare. Mannen säger att jag tar mitt ansvar, gör det rätta. Jag undrar om det inte vore enklare att vara IKEA- och H&M-vänlig. Men jag köpte en NY jacka idag, grön. Den är en LRG så nu får jag leka med de stora pojkarna. Om nu bara den där racer-cykeln kunde bli min... Cyklar fukks me up, big time.

[bild]

Dagens Miss

Det stod tjej med Downs syndrom på innergården, vaggandes en leguan som hon sjöng "Dansa I Neon" till. Jag missade det.